Var på en gåsmiddag i lördags, svärmor Gun hade lagat gås och det var som det skulle vara, mycket gott. Att sedan svågern letat fram en flaska amarone gjorde ju inte dagen sämre, så som den dagen var skall man ha det när det är som sämst, men nog om gåsen. Jag fick med mig 1,5 liter gåsfett från middagen, ren och snygg i en en burk. Jag visste sedan innan att det låg 8 st anklår i frysen och gnagde på mitt dåliga samvete så nu var det dags att göra vid dessa.
Kaffekvarnen laddades med Koschersalt, lagerblad, timjan och svartpeppar och maldes till ett pulver. Jag fick ner alla anklåren i slowcookern i 2 lager, perfekt. Sedan ett lager med kryddningen på topp, gåsfettet fick sakta värmas på spisen till det höll ca. 50C och sedan täckte det helt perfekt. På med värmen på högsta och sedan avvakta att temperaturen kom upp till 80-85C. Det tog ett par timmar med sedan stabiliserade det sig och jag kröp till kojs. Imorse var det bara att ställa ut hela grytan på balkongen, det är kylskåpsvärme i Skåne nu, och nu när jag kom hem från jobbet var det helt ingjutet i stelnat gåsflott. Om man inte visste hur gott det blir skulle man nog döma ut hela projektet redan nu, men på onsdag skall de in i ugnen och rostas till en vacker brun yta med krispigt skinn och sönderfallande mört kött.
Onsdagen har nu varit och det blev kanon, krispigt gyllene skinn med otroligt mört kött. Stekta äpplen och päron, Cox och Conference och en sås på Noilly Prat, soya, palmrörssirap och smör. Det smakar som kyckling gjorde förr på någon vänster som jag inte kan motivera.
